Fredagen den 20 november började bra.
Jag red dressyr på Herman som kändes kanon, några byten och alla satt =) Han är bäst! Kanske bara i min värld men det duger ju för mig... Efter det red jag lite unghästar och Maya, 2,5 år, tog sina första steg i trav med ryttare på ryggen, lugnt och fint, inga som helst problem.
Under tiden som jag satt på Maya kom Anna Isaksson som äger Älvan hit. Älva har under några veckor stått hos mig för försäljning och idag var det dax att åka till kliniken för att göra en exportröntgen. De åkte till kliniken och jag kom dit strax efter, dit kom även Camilla som skulle köpa Älvan bara allt var i sin ordning. Även detta gick bra, och vi åkte alla tillbaka hem till oss för att skriva på lite papper och sånt som behöver fixas innan transporten går.
När allt i princip var klart lämnade jag dem i cafeterian för att rida på El Pono, mammas ny förvärv, en 4årig ridponny. På hans schema idag stod det enkel hoppning, han var lite små het men hoppade kanon, risk finns att han blir en sån där odräglig liten hopponny... I en anridning slutade fredagen att vara bra.
Ont och ändå mer ont! Något hände i ryggen och det gjorde förskräckligt ont, jag fick lov att hoppa av. Sandra fick hoppa upp på nästa häst som förövrigt skulle hoppa för första gången, tur att hon finns, det gick jätte bra.
Jag ringde till kiropraktorn och berättade vad som hänt, han frågade hur allvarligt det var och jag sa att det gjorde ont men att jag kunde ju gå. Det skulle jag aldrig ha gjort! Fredag kväll hela lördagen och söndagen var jag säng liggandes, 10 minuter var allt jag klarade av att vara uppe i taget, blää! Jag säger bara stakars de som är sjukskrivna på riktigt! Hela veckan gjorde jag inget, så tråkigt. Besök hos kiropraktorn måndag och torsdag och jag kände mig mycket bättre, jag ville ju så gärna kunna åka till Globen. Jag missade Globen förra året och var inte så sugen på att göra det i år igen.
Det blev en riktigt tråkig vecka. Ingen ridning och jag hade bara lektioner på onsdagen och torsdagen, allt för att kunna hänga med till Globen. På torsdags kvällen var jag trött i ryggen men det kändes ändå som att det skulle gå så jag packade väskan och höll tummarna när jag gick och la mig.
