Liten och jag var ju faktiskt i Flyinge bara för att ha skoj, det kan jag lova att vi hade även om resultatet inte var så lysande. Men med Herman var det lite mer allvar.
Innan jag gick in i ridhuset för att göra den första uppvisningen kan jag faktiskt meddela att det var lite fjärilar i magen nu med och det är inte ofta det är det till dressyr! När jag sen var inne på banan kände jag mig självsäker och Herman kändes mycket fin, det var så kul att rida. På framridingen ska jag väl inte säga att ryggningarna satt som en smäck men några steg bakåt blev det väl ändå. Allt annat satt, självklart kunde vi gjort bättre längningar och en heldel kunde ju haft lite bättre finish men överlag kändes det bra. När startsingnalen ljöd höll sig formen och känslan, travprogrammet flöt fin men den tidigare nämnda ryggningen kom allt närmare. Så var det dax, vid C halt och ryggning. 1, 2, 3 och in i halten, jämnt och stilla uppställd, jag lägger ner honom och lättar på handen, tar ett djup andetag, lägger tillbaka skänkel och ber honom att rygga. Vad tror ni händer? -Jo, Herman tar 6 raka steg i bra bjudning bakåt, eftergiven och kvar i en bra form =) Det är som Triss, ibland händer det. Vidare kändes galopparbetet bra och jag var väldigt nöjd men min lilla häst efter dagens uppvisning. Det hela resulterade i 70,8% och domarna sa till och med att han kunde rygga.Herman fick sen vila sig från tävlingsbanan dagen där på men då han vi med att testa en ny sadel. Ellen var där och jag provred en ny Childeric, väldigt bra känsla men jag bestämde mig för att hon får ta med min sadel hem och göra om den lite istället för att köpa en ny, tror nog att plånboken uppskattar det!
På fredagen var det sen dax för Hermans andra runda och nu jäkarns skulle jag höja mitt galopp betyg. Men tji fick jag. Han blev lite lång i formen och det fick jag veta att det duger inte, jag blev halshuggen i jämnhöjd med fotknölarna, slutade på 67.8 %. Nu verkade det som om domarna hade fått nog av mig, det kanske var kul att jag kom dit men nu fick jag gärna åka hem för mig ville de iallafall inte se rida mer!
Jag säger bara nästa år...då ska jag på't igen och visa att min häst minsann kan hävda sig bland de där hästarna! Herman och jag ska inte ge upp utan nu är det bara att åka hem och träna på byten och skolor, sen får de andra akta sig.
