Sjöhagen Blogg

Vart ska vi sova i natt?

2010-05-06T07:34:00.006+02:00

Det var den glada frågan som ett gäng på nio resenärer ställde sig när de vid tre tiden igår satte sig i bilen och åkte till flygplatsen i Skavsta.

Får två år sedan bestämde Magnus Norling sig för att fylla jämnt. Som vanligt gick ett litet gäng ihop för att köpa en present, de kom fram till att det var bättre med en resan än en sak, det vill säga om de själva fick följa med på resan. Sagt och gjort blev det bestämt att en resa till Skottland med Whisky provning skulle passa sällskapet perfekt. Den årligen återkommande skörden, en liten tävling i Asien, OS för Magnus dotter Katrin, och en del andra saker gjorde att presenten inte kunde lösas ut förrän nu, men vi får hoppas att det är väl värt väntan.

För ett par veckor sedan när vulkanen höll igång som mest sa mamma: Ja, det skulle inte förvåna mig om vi inte kom iväg pga askmolnen. Jag skrattade och sa att det är ju långt kvar till dess att ni ska åka så det är nog ingen fara. Men de sista dagarna inför avgång har vinden vänt och askan kommit in över Irland, enligt rapporterna var det bara just Irland som skulle ha förhöjda askhalter men det räckte för att stressa Sissi.

Så igår... Jag kom in vid 12 och hittar en minst sagt förbannade Sissi vid skrivbordet. -Det går inte att checka in! Hon skulle alltså checka in via nätet men det krånglade, hon hade även ringt ett nummer som hon fick via Ryanairs hemsida men där kunde de minsann inte hjälpa henne för det tyckte att hon skulle ringa ett annat nummer eftersom hon bokat sina biljetter via nätet. Skillnaden på dessa nummer var att det första hon ringde kostade 4 kr/min det andra 15.... Om hon inte löste problemet hemifrån kunde hon ju checka in på flygplatsen, dvs mot en extra kostnad på 40 euro. Den stackaren som råkade svara , på det billiga numret, när mamma ringde fick veta att hon levde. När hon försökte säga att hon bara ville få prata till punkt och förklara hur det var, sa-kanske skrek- mamma NEJ och la på luren.

Jag försökte hjälpa mamma att checka in med det funkade verkigen inte, jag försökte på flera olika sätt utan att lyckas. Men plötsligt blev det en vändning. Askmolnet drog in över Skottland och köpte en parkeringsbiljett för 24 timar så alla flyg dit blev inställda. Vad göra? -Nina, sa Sissi, titta vad det finns för andra avgångar mellan sex och sju som vi skulle kunna åka med istället. Vi är nio stycken. Jag tittade runt lite och hittade 9 platser till Milano. Efter lite runt ringning till alla resenärer bestämdes det att de skulle åka mot Skavsta kl 15, väl där säga att vi har biljetter till Skottland, vi vill åka någon stans, lös problemet!

Jag trodde aldrig att det skulle gå men halv sex ringde mamma: -Det blev Venedig! Alla verkar nöjda och glada, skönt att de kom iväg.

Skottland blev till Venedig. Bon Voyage!

Det brinner!!

2010-04-30T09:42:00.007+02:00

Häromdagen skulle alla vårs Ttomas elda lite ner i kärret. Han har gjort det förut och det har gått bra även om jag känt mig lite orolig ibland. Så länge det inte är torrt ute eller om det blåser brukar det ju inte vara någon fara.

Dagen lunkade på som vanligt och när jag stod i stallet för att göra iordning min sista häst att rida för dagen kom Tomas in i stallet och sa: Det spred sig lite när jag eldade i kärret. Han fyllde en hink med vatten och lodade ner mot kärret. Han verkade lugn och intrycket av att det spred sig lite var att det inte var någon fara. Jag tog alltså ut Liten och gick ner mot sandbanan för att rida lite på tygeln. "Det spred sig lite" betydde i själva verket att området var ganska stort, det stod lågor på sina ställen och det rök ordentligt.

Det blev att skynda tillbaka till stallet och in med hästen. Ropa på Sandra och Carro och sen springa med hinkar ner till kärret och börja ösa. Sandra stod parkerad i kärret med vatten upp till knäna och fyllde på hinkar medan jag, Carro och Tomas öste på elden. Efter trekvart kändes det som det hade gett sig och vi tog lite kort. Då klämde Tomas ur sig att han hade nästan tänkt att ringa brandkåren. Jag frågade om han hade funderat på att komma upp och säga till oss att det brann, men nja det hade han nog inte riktigt tänkt på. Men han konstaterade att det hade ju faktiskt inte brunnit så länge, max en halvtimme, det är ju olika vad man tycker är lång tid...

När elden väl var släckt fick jag skynda mig att rida Liten innan lektionerna började kl 16.15 för att hålla på till kl 21.

Pust, vilken dag!

När jag vaknade på morgonen dagen därpå, såg jag till min fasa att det fortfarande var ordentlig rök från ett ställe i kärret. Som tur var hade även Carro sett det och gick dit efter fordringen och släckte den sista glöden.

Julen varar ända fram till Påska

2010-04-20T07:34:00.006+02:00

Ja, det är ju väl känt men att påsken vara nästan fram till maj kanske inte alla visste. Det verkar iallafall som att jag tycker det eftersom jag nu tänker skriva lite om vår påskhelg.

På skärtorsdagen var det mesta som vanligt och jag hade hoplektioner fram till kl 21. Alla var på hugget och hoppade fint. Efter lektionerna kom pappa ner till ridhuset och vattnade underlaget, en första förberedelse inför fredagens dressyr.

Fredagen passade verkligen att heta Långfredagen, särskilt om man frågar mamma. Klockan nio var vi i ridhuset för att sladda och bygga dresyrstaket, precis som mamma brukar säga så går det ju så lätt när man hjälps åt. Jag vet inte riktigt men jag tror att hon kokade kaffe uppe i cafeterian :) Hon tyckte att staketen kom upp lekande lätt!
Klockan 10 kom Östgötateamet i dressyr hit för att träna på sin kadrillj, inte så enkelt men det blir nog riktigt bra tillslut. Efter kadrilljen tog dressyrprogramträning vid och Sissi fortsatte med det fram till fem på eftermiddagen. En verklig långfredag kan man säga!

På lördagen hade jag Clear Round hoppning och det var utlovat påskägg till alla. Tidigare i veckan var det bara ca 16 anmälda, lite tråkigt men vi bestämde oss för att köra ändå. Mamma hade varit på Netto och köpt alla deras påskägg, 52 st, så de skulle räcka gott och väl till så väl min hoppning som mammas clear round dressyr senare på måndagen. Men under torsdagen och fredagen rullade anmälningarna in och tillslut hade jag nästan 70 starter. Alltså var det bara att åka till City G och köpa ytterligare 20 ägg :0)
Första starten var på 30 cm, det var Ebba Engdahl som hade fått låna sin kompis häst Junibackens Toy Boy, först ett litet fall och sen en riktig kanon runda med felfritt resultat. Toy Boy kom tillbaka in på banan lite senare, då med sin egen ryttare Lisa Rydholm-Allard, felfri runda, rosett och påskägg.

Upp till 90 cm var det även pris till bäst utklädda, som vinnare där hade vi Bitte Süssemilch, 59 år. Utklädd till påskris var hon både mest och bäst utklädd! Det blev en toppen dag och jag hoppas att det kan bli lite av en tradition, jättekul.

Söndagen blev en vilodag. Jag och Liten åkte till Vikbolandet, div I hoppnig och två 120 starter. Det hela resulterade i Liten första tävling utan rosett, inte så illa som det låter, ett ned i båda klasserna. Men jag hoppas att vi inte ska göra det igen.

Iochmed alla 70 starter på clear rounden så tog alla våra påskägg slut och det var bara för mamma att åka tillbaka till City G och köpa ännu 40 ägg då det blev många starter på dressyr clear rounden med, 44 st. Så hela måndagen gick åt till dressyr program, jag och Herman började med att rida FEI:s finalprogram för 6åriga hästar. Han gick bra och skötte sig fin, någon liten miss men i det stora hela riktigt bra. Resultatet blev med Breeders bedömning 80% :) Duktig Herman!
Efter min start hjälpte jag till i cafeterian och det fanns våfflor på menyn, det gick åt ska jag säga er. När man kom upp för trappen i cafeterian var det som att gå in i våffeldimmans land, där doftar det inte våffla utan mer stinker. Men alla verkade nöjda. Jag hade en jätte rolig dag och det var kul att vara i caffis och prata med alla. Det här var också en riktigt bra dag, hoppas att vi gör det igen.

Då var påsken slut för i år, hoppas nästa blir lika bra. Som Jonas Karlsson, pappa till Esse Goblett, sa: Påsken, en helg för vila och eftertanke...?

El Ponno debuterar

2010-03-30T07:36:00.004+02:00

Nu var sanningens ögonblick nära. Mammas ponny Slim Shady skulle för först gången åka hemifrån och hoppa en Clear Round. Siktet var inställt på Stall Tollstad och Påskhoppet hemma hos familjen Holgersson.

När jag tittade på startlistan dagen innan blev jag allt förvånad, över 100 starter, kul! Och som en elev sa när vi gick banan: Gud vad kändis tätt det är här! För det är väl det så det kallas när alla känner alla :) Vi får hålla tummarna för att vi kanske får hälften så många starter på vårt påskhopp.

Första provet för Ponnon var att gå ut ur transporten, en riktigt ruskig uppgift, hela kroppen bara skakade. Väl ute ur transporten var han lite vild, steppade hela tiden och jag var glad över att Malin och Carro hade följt med för ensam hade jag aldrig klarat att få på sadeln. Sen hände det magiska. Jag tog mig upp och vet ni vad som hände då...? Han andades ut, slappnade av och var helt lugn. Gick ut på framhoppningen, lung och på tygeln, hoppade snällt och fint på hindren, helt enkelt fick högsta beröm för uppförande. Väl inne på banan var han kanon, hoppade felfritt och fick köpa sig en rosett, imponerande vill jag säga.

Mycket!

2010-03-30T07:15:00.002+02:00

Mycket har hänt sen sist...

Snön vi körde in var ju för att det skulle bli bra underlag till Mjölbys nationella hopptävlingar som gick här. Innan den tävlingen drog igång hann vi med att på lördagen ha en regional ponny dressyr och sen KM i dressyr för stora hästar.

Dressyr dagen, som var samma dag som melodifestivals finaldagen, blev en lång dag. En lång dag som slutade väldigt bra, Herman stod som vinnare i KM :) Han fick en guld medalj, segertäcke och en fin blå-gul rosett. Gissa om han var stolt över sin första medalj?! Vi får hoppas att det blir fler.

På söndagen var det hopptävling som sagt. Liten gick felfritt i 120, han kändes bra men lite virrig. Sen var det dax att debutera 130. Här var det lite mer hawaii som jag brukar säga, helt enkelt helt vilt. Efter ett par nedslag tackade jag för mig och gick hem, bättre lycka näst gång.

Helgen där på hade Väderstad Hästsport klubb lokala dressyrtävlingar hemma hos oss hela helgen och jag åkte till Örebro för att rida första omgången i Div I serien. Liten hoppade bra och var felfri i första 120 sen när det blev dax för laget red jag som en sopa. Laget slutade på en 8e plats men vi behövde inte skämmas eftersom vårt elitlag vann dagen innan, länge leve dem!

Och sen helgen som just varit. Mjölby var tillbaka hemma hos oss, men nu var det 2a omgången av elitserien i hoppning för ponny. En rolig tillställning med många fina ponnies och duktiga ryttare. Även nu kom mantorpslaget 8a men roligast på dagen var nog att vår hemmaryttare Erika Markör fick ett Globengehäng då hon var bästa kategori C i Msv B. Ännu ett gehäng delades ut, det gick till Iza Wallin, jag tror nog att vi räknar henne som en hemma ryttare med. Grattis till er båda!

På söndagen var det dax för El Ponno att åka till Tollstad för att göra sin hemifrån debut men det får bli ett eget inlägg.

Ja, det blev iallafall en liten resumé...

So Long!

Snö galna?

2010-03-11T13:39:00.006+01:00

Ja, man kan ju börja fundera. Är vi helt tokiga i snö eller är vi bara lite lustiga ändå? Jag är iallafall rätt trött på snön så för mig lutar det nog åt det senare alternativet

Nu är det så att det ska vara tävling här till helgen. Mantorpsryttarna har regional ponny dressyr och Mjölby Ridklubb ordnar nationell hoppning för storhäst. Det är knappt att jag vågar säg det men solen har ställt till med lite bekymmer. Solen lyser nämligen in i ridhusen på dagarna och gör så att underlaget torkar, det blir löst och håller inte riktigt för den ridning som det blir på framför allt en hopptävling. Det kanske låter som att man kan lösa det problemet enkelt genom att vattna, men det är inte riktigt så. Med tio minusgrader på natten skulle underlaget bli stenfruset.

Därför har vi kört in snö i ridhusen och sen har pappa saltat. Nu känns det riktigt bra i ridhusen men jag kan lova er att det var tungt.

Barncancerfonden

2010-03-06T21:05:00.004+01:00

Den här helgen är det mycket aktiviteter hos oss. I dag, lördag, har Motala idrottgymnasium haft sitt skolmästerskap i hoppning.

Det var Amanda och Martina som anordnade en Clear Round som sitt projektarbete. Clear Rounden var mycket välordnad, allt från framhoppning till cafeteria och prisutdelning flöt perfekt. Dessutom gick hela behållningen av Skolmästerkapet till Barncancer fonden och det blev lite drygt 3000 i kassan då dagen var slut. Toppen!

Skolmästerskapet gick i valfri höjd med stilbedömning och jag var domare. Som vinnare stod tillslut Moa och hennes häst Russian Revolution, grattis!!

Martina och Amanda som var arrangörer för dagens Skolmästerskap.

Imorgon är det löshoppning, ponnyutställning och mantorpsrytarna div I och elitlag som har clear round. Fullt hus kan man säga.

Idag gjorde dessutom mammas ponny sin debut på tävlingsbanan, lite blandat resultat... Men han ska på't imorgon igen. Film kommer.

Hoppning på schemat

2010-02-25T19:50:00.002+01:00

Det har varit mycket hoppning på sistonde :)

Först var det nationell hopptävling. Då fick Liten gå en 120 runda. Mycket bus på framhoppningen, martingalen råkade gå av i ett litet bocksprång. Men väl inne på banan var han en riktig stjärna! En felfri runda där hovarna var högt över bommarna, han kändes kanon.

Under lovet har Johan Spetz varit här och haft kurs för Mantorpsryttarnas div I och elit lag, så väl för ponny som stora hästar. Vi avslutade med att hoppa en bana. Liten fick testa vingarna för att se om jag ska våga anmäla till 130 i Mjölby. Banan som han fick gå låg på 125-135, nemas problemas!

Nu ska jag anmäla :o)

Stall fint!

2010-02-17T12:40:00.005+01:00

Nu var det dax att piffa till lite i stallet. Nya boxgradiner till alla hästar.

Det blev så fint! Nästan som ett nytt stall.

Härom dagen...

2010-02-17T12:13:00.011+01:00

Härom dagen, eller ska jag säga 6-7 februari. Var det 2a omg av KM i dressyr här hemma. På lördagen hjälpte jag mamma i cafeterian, många besökare =)

En del var mer intresserade av dressyr än andra.

Mina insattser på bana var av lite blanda kvalité. Celtic blev spänd och var som en bomb, skritt var inte att tänka på och i LA:6 med mellan skritt, ökad skritt och enkla byten blev inte poängen så bra. Herman var grym och vann LA:6 med 10 poäng trots lite strul med vänster galoppen. Han fick också debutera Msv och det i Msv B:4! Det gick bra, lite bus i ett byte och i ena enkla bytet gjorde han först ett byte i språnget. Vi slutade på dryga 64% och en 2a placering, jag var jätte nöjd. Medusa var framåt som ett spjut, busade lite i bytena och hade lite väl brott i traven. Ingen vinst denna gång...

Island

2010-02-03T20:31:00.005+01:00

I helgen var det dressyr KM och ryttargalan i östergötland men jag hade andra planer. Jag hade nämligen bestämt mig för att åka till Island och hälsa på Fredrik.

Sen 8 januari är han på Island och jobbar på en gård där han har 10 hästar i träning som ska tävlas och visas på avelsbedömnigar under våren. På gården som heter Fet finns ca 300 hästar vara av 40-50 står på stall och ska tränas. Huvudansvarig för hästarnas träning är Tony, därutöver finns hans fru Inga, Fredrik, Baggi från Island, Andrea från Schweiz och Linda från Island för att träna hästarna och sköta alla de sysslor som förekommer i ett stall.

När jag var där så var även Tiina, som äger Pinni, där och vi åkte runt och tittade på hästar lite överallt, otroligt hur mycket hästar det kan finnas på en så liten yta. Vi gjorde också en utflykt och tittade på Geysir och Gullfoss, jag kan bara säga att en bild säger mer än tusen ord!

Nytt år-Nya tävlingar

2010-01-26T10:56:00.005+01:00

Så då har tävlingsterminen hemma hos oss dragit igång. I helgen som var hade Mantorpsryttarna lokal hopptävling för storhäst och ponny. Jag gjorde tre starter på lördagen, först en start i 90 cm med Card och sen en start i 1 m och i 1.10 med Liten, härligt att vara igång.

Card, 4 år, som jag har här för försäljning gjorde sin första start i livet och fick rosett, väldigt duktig!

1 m med Liten kändes inte så blodigt =) Han var fin och hoppade högt över hindren, resultatet blev en tjusig rosett för honom med. I 1.10 blev han lite väl taggad och vi fick inte till så bra flyt, kom lite nära ett räcke och rev det. Även solen har ju sina fläckar.

Jag tycker att han är så fin och jag känner mig så trygg när jag hoppar på honom, jag ser verkligen fram emot årets tävlingsäsong. Flyter allt på som det gjorde förra året hoppas jag på att kunna gå upp i 1.30 när det drar igång utomhus.

De två kommande helgerna har Mantorpsryttarna KM i dressyr, ponny på lördagen och storhäst på söndagen. 13-14 februari är det nationella hopptävlingar, en dag ponny och en dag häst. Det är kul när det rör på sig!

Kom gärna och titta!

Snö bus!

2010-01-11T15:21:00.002+01:00

Igår introducerade jag att rida med handhäst för Herman och El Ponno. Först var de ganska förvirrade men efter ett tag gick det enkelt. Herman var hjälpsam och bet ponnyn om han kom förlångt fram och viftade lite med bakbenen om han kom för mycket på släp, bussig!

Jag tycker att de var jätteduktiga. Och jag tror nog att det var ganska jobbigt för ponnyn att hålla jämna steg med Herman i snön, det blev lite galopp både här och där =)

Orättvist!!!

2010-01-09T13:02:00.007+01:00

Ibland känns det som att livet är lite orättvist, Mamma och pappa är på Kanarieöarna och Sandra och jag är kvar i Gottlösa.

Kanarieöarna plus 20 grader

Gottlösa minus 28 grader

Behöver jag säga något mer?

Kylan verkar stanna...

2010-01-09T12:34:00.003+01:00

Den 6e januari var det några stronga entusiaster som trotsade kylan och kom hit för att rida dressyrprogram, domare för dagen: Anki Karlsson.

I och med kylan var det en del som ringde och strök sig men tillslut var vi iallafall 12 st. Det hela började inte så bra för när vi skulle öppna dörren in till där vi har dressyrstaketen hade den fryst fast så några bommar fick lov att vikariera som staket. Vi tog in bokstäver och det blev ganska fint även om det inte blev så lik en tävlingsbana.

Första start var Emil med sin häst Krasse, de hade dagen till ära klätt upp sig i vita byxor, visst var han fin men jag tyckte allt lite synd om honom, såg väääldigt kallt ut! En annan deltagare var Sara och Frasse, deras första dressyr start tillsammans och det resulterade med 61.85% i LC:1, bra gjort! Bland de stora hästarna var Malin Borring med och hon hade fått låna Bittes häst Medusa, även om jag hade varnat henne för att det antagligen skulle gå ganska fort i galoppökningarna blev hon lite förvånad, det är liksom Medusas paradnummer.

Herman och jag gjorde ockskå en start och red då FEI:s finalprogram för 6åriga hästar, 4 rena byten och fyra möjliga och resultatet blev 74%, känns bra inför tävlingssäsongen.

Jullovskurs för Johan Spetz

2010-01-03T20:00:00.010+01:00

Vi har nu inlett året med en hoppkurs för Johan Spetz. Till vardags kommer Johan till oss en gång i veckan och då har vi tre grupper med stora hästar. De här två dagarna var det många nya ansikten och det är ju alltid kul när intresset är stort och många nya ekipage.

De som var med på kursen var några av mina elever bland andra Jonna Wallin med sin ponny Lilla Åskmolnet, Amanda Lindblom med La Boum, eller "misstaget" som vi lite skämtsamt brukar kalla henne. Mammas elev Helena Ekman var med med sin D-ponny och även Markörs nyårs gäster från Skåne Andrea och Paulina var med. Härifrån stallet var det Jullan på Seamus, Karro med Pytte, Erika med Curre och sen Liten och jag.

Ibland blir man lite busig!

Flera försök behövs på luriga övningar.

Tillslut gäller det att ta i och hoppa högt.

Jag säger bara: Gud vad det är kul att hoppa!!

God fortsättning på det nya året önskar Nina och Liten =)

Sälen

2009-12-31T10:04:00.006+01:00

Strålande sol från klarblå himmel, lite vind, många minusgrader, Hundfjället, Tandådalen och Lindvallen.

Vacker natur och glada skidåkare!

Malin och Stina

2009-12-30T09:19:00.004+01:00

I mellandagarna är det Malin Borring och Stina Hallenberg som bossar i stallet. Malin kom redan 26 december och med sig hade hon sin ponny Delle. Den dagen var det Malin och Teo som skötte stallet eftersom Stina inte kom förrän dagen där på.

Snön låg tjock på marken och vi bestämde oss för en uteritt med galopp uppe på fältet. Hästar och ryttare var glada och hela turen slutade med ordentligt trötta hästar men oj vad fint de travade när de fick ta i i snön =) Det var alltså jag på Herman, Malin på Delle och Teo på Lova som var ute tillsammans.

När vi kom hem kurrade det allt lite i magen så Malin och jag gick in och åt, dagens meny var kalkongryta med klyftpotatis. Låter ju fint men i själva verket var det mest uppiffade rester från gårdagens middag, gott ändå. Efter maten bestämde vi oss för att ta en till tur uppe på fältet, jag på Liten och Malin på Tom, dvs den jätte stora hästen som vi fått låna av Li Krog, han heter egentligen I'm lovin it.

När dagen började springa mot sitt slut gick jag hem och packade inför morgondagens resa till Sälen. Fredrik och jag ska dit i några dagar och åka skidor, det ska bli så skönt! När allt nästan var packat ringde mamma och frågade om jag ville komma och äta, visst ville jag det. På menyn stod...kalkongryta med klyftpotatis...lite tjatigt nu.

Sen är det bara Sälen som gäller!

Ha det gott =)

Enade är vi snabba

2009-12-27T08:50:00.007+01:00

Dagarna nu efter jul har varit bra. Vi har alla hjälpts åt i stallet och alt har gått väldigt lätt. Som alltid har Sissi gjort en lista där man får skriva upp när man kan tänka sig att ta hand om stallet och det har funkat väldigt bra i år.

Juldagsmorgonen var jag uppe och fodrade, kan ni tänka er?! Det kändes som att alla hästar hade längat lite efter mig, eller var det kanske bara så att de var hungriga =) Iallafall så gnäggade till och med lilla El Ponno när jag kom in i stallet, alltid kul att känna sig välkommen. Efter frukosten kom familjen Markör och Karro och hennes mamma och hjälpte till med så väl utsläpp som mockning, det som i vanliga fall blir klart runt kl 11 var vi klara med redan kvart över nio.

Snart ska vi börja att fodra med hösilage därför städade mamma, pappa och jag lite vid höt. För att få bort allt lös hö började vi fylla Ikea kassar, det blev ett par stycken! Det var ju inte bara så att vi blev av med löshöt utan det blev ju också mycket lättare att fordra, hur är det Oskar skulle säga, -Två flugor med barn!

Sen blev det väl förtjänt fika. Otroligt vad mycket man kan äta på julen...

När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gå...

2009-12-24T12:31:00.010+01:00

Nu är det julafton och alla väntar på tomten som förhoppningsvis ska komma, men det är klart att han kommer ju bara om vi har varit snälla. Så låt oss nu tillsammans hålla alla tummar som finns, snälla tomten kom hem till mig!

Klockan 8 var alla i stallet välkomna och hjälpa till. Mamma hade redan vid halv sju varit ute och fodrat så nu var det dax att släppa ut hästarna, mocka och lägga in foder. För tillfället har vi 20 hästar på gården men vi var många som hjälptes åt så redan halv tio var det mesta färdigt. Då var det dags för traditionsenlig glögg och pepparkaka uppe i mitt stall. Samtidigt passade mamma och jag på att dela ut julklappar till de inackorderade, i klappen fanns en isskrapa och en nummerlapp från Agria och en Groomingbag. Groomingbagen var mycket uppskattad och jag kan säga att det hittades på många olika användnings områden förutom att bara vara praktisk att ha saker i på tävling. Julaftons glögg i stallet är alltid trevligt och jag tycker att det är kul att alla kommer, bra med lite sammanhållning

(Lars) (Karro, Julia x 2, Håkan, Teddy, morfar Gadd) (Julia)

(Sissi & Catrin) (A-K, Teddy, Lumpis & Catrin)
(Lotta)
Klockan ett verkar det som att de flesta ska äta middag med nära och kära så vi bestämde att hästarna skulle gå in redan vid 12. Då kom Lars och Julia tillbaka och hjälpte mig att "bära" in dem, hej vad fort det går när man är tre!

Nu kurrar det allt lite i magen, skönt att vi snart ska till min bästa faster Kerstin och äta. Ser framemot rödkålen, det ska bli gott.

God Jul allihopa! Önskar Nina, Herman och Liten
Jag hoppas verkligen att Pinni har det bra över jul i Finland, jag har hört att tomten kommer därifrån så han borde ju klara sig...

Pinni goes Finland

2009-12-22T11:41:00.005+01:00

Det finns de som säger att jag sagt att jag inte vill rida islandshäst, det är helt fel! Det finns en liten kille som heter Pinni som är min ögonsten.

Pinni kom till Fredrik, min pojkvän, på träning för drygt två år sedan. Tanken var att han skulle tränas för att sedan visas på avelsbedömning, det var mycket tandagnissel i början och Fredrik nästan slet sitt hår för han visste inte hur han skulle göra med hingsten från Finland. Dagar blev veckor och månader och efter många mil på vägarna sa Fredrik att jag kunde få prova att rida Pinni i ridhuset, det blev kärlek vid första ögonkastet.

Det blev en hel del kvällar i ridhuset och mesta dels övade vi på att trava, hitta takten, få honom rund och kunna gå i ett bra tempo. Jag fick också tölta lite, kul men svårt, särskilt när man sitter på en unghäst och man själv inte vet riktigt hur det ska kännas. Vi red ut några gånger men fick även då mest hålla oss till trav, svårt att hitta flytet i tölten...!

I våras gick avelsbedömningen av stapeln i Vaggeryd. Pinni fick springa allt vad tömmarna höll och han gjorde det med den äran, han blev det högst bedömda hingsten i klassen 7 år och äldre! Det gav ekipaget en biljett till avels VM som gick i augusti i Schweiz, min häst till VM alltså =)

Under hösten har jag tjatat på Fredrik om att jag måste få rida på Pinni, men det har inte blivit av, det har aldrig funnits tillräckligt med tid. Nu är det så att Pinni ska åka tillbaka till Finland till sin delägare Tiina, så jag fick lov att sätta ner fotten och säga att jag verkligen ville få en sista tur med min Pinni. Det blev av i lördags morse, 20 grader kallt, strålande sol och vindstilla, det var så vackert.

Oj, vad jag tycker om den hästen! Han är snäll och framåt, vill alltid göra sitt bästa och en riktig kompis som dessutom har varit med och tävlat på VM. Vi gav oss iväg, vägarna var utmärkta att rida på, lagom med snö, hästarna var broddade så de fick fäste. Vi travade en bit och sen hjälpte Fredrik mig att komma igång i tölt, man kunde känna hur Pinni utvecklats sen sist jag red på honom och till och med jag kunde trycka på och rida med ganska mycket tryck i tölten. Det var så himla kul!! Hela turen var underbar och det var värt varenda minus grad.

Nu har Pinni åkt till Finland och jag saknar honom. Han är verkligen en guldpeng, men vem vet han kanske kan få bli min när han ska bli pensionär.

Ankan

2009-12-22T10:30:00.003+01:00

Vi har haft lite försmak på julen genom att Ankan har varit här. Då menar jag inte Kalle eller Anna Anka utan Ann-Catrin "Ankan" Carlsson från Flyinge. Hon var här fredag och lördag och höll hoppkurs.

Ankan kom till Linköpings station ca kl 9 och Sissi var där och hämtade henne. Det första hon sa när hon kom in i bilen var att trappen på station var glashal och att om man halkade om kul skulle man kunna slå sig illa. Det otäcka var att det var just det som hände lite senare. En äldre dam halkade, slog omkull och landade så oturligt på bakhuvudet att hon senare omkom, ruskigt.

På träningen var vi två grupper om fem ekipage. I första gruppen fick Herman hoppa in då det blivit en plats över. Jag sa att han är min dressyr häst och att han inte hoppar så ofta, i själva verket har han hoppat en gång i somras och en gång i februari. Iallafall så skötte han sig utmärkt och tyckte att det var alla tiders att få gå på hoppkurs. Ankan berömde honom och sa att dressyr "ist alles" och hon trodde nog att Herman aldrig mer ville vara dressyrhäst, men jag är inte särskilt oroad, han älskar ju all ridning.

Liten skötte sig även han och jag misstänker att han har blivit lite mer mogen sen breeders ;) inte en enda bock sedan dess, iallafall inte inomhus. Han hoppade väldigt bra och jag trivs så bra med att träna för Ankan, det känns som att hon får mig att bli bättre, hon ger mig självförtroende. Det är väl så en bra tränare ska vara.

Andra dagen fick vi njut av 20 härliga minus grader och botten i ridhuset var ganska frusen. Därför fick vi hålla oss till markarbete med mycket bommar i såväl trav som galopp och inga stigbyglar, väldigt nyttigt kan jag säga.

Det är kul när det kommer en tränare utifrån, nya idéer och massor av inspiration!

Vi som red för Ankan var:

Jag, Nina

Teo Wahrén

Linda Ekström

Ellen Sterve

Iza Wallin

Mailn Andersson

Elli Hjalmarsson

Anna Freskgård

Helen Cromsjö

Carin Elg

Ett snöigt Gottlösa

2009-12-17T15:56:00.006+01:00

Nu är vintern här! Jag kan lova er att den kom med buller och bång.

Eftersom det alltid är härligt med en ridtur i snön frågade jag Karro om hon och Siri ville följa med mig och Liten på en tur. Ja, jamensan. In med hästarna från hagen och vi gjorde en arbetsfördelning, Karro borstade och sadlade medan jag broddade.

Nu var vi alla om bord och det kändes som om Liten längtade efter en busig uteritt.

Vi gav oss iväg, tur att broddarna var på annars hade det blivit lite bambi =)Liten tyckte att det var kämpigt att springa på tygeln med snö i öronen så det kändes väl sådär. Siri som inte har några bakskor halkade lite så det fick bli mestadels skritt. När vi kommit halvägs och vi skulle vända blev jag nästan rädd. Bakom mig stod ett snömonster! Det var Karro och Siri som var helt insnöade.

Väl hemma igen var det ganska skönt att stänga dörren bakom sig men visst är det härligt med uteritt i snön!

Avslutnings vecka

2009-12-15T13:07:00.002+01:00

Då var sista veckan på lektionsterminen slut. Det betyder att det blir lite lugnare tempo fram till jul och mycket mindre lektioner. Kan ju vara bra om jag ska hinna köpa lite julklappar till alla nära och kära.

Måste bara berätta om min grupp på måndagar kl 16:15, de är helt under bara. Det är Lisa 6 år med en shettis, Tove på b-ponny och Ada med en c-ponny. Ibland händer det att någon trillar av, en tår fälls men de är snart uppe igen och tar nya tag. Vilka framsteg de har gjort under terminen, tänk om alla kunde lära sig så mycket på så kort tid. Nu mera kan de galoppera allihop samtidigt hur många varv som helst, både på fyrkanten och på volt. Vi har ridit runt koner och även hoppa en del. Tex om man tittar på Lisa så har hoppningen verkligen gått framåt och när jag sa till henne att -Så himla mycket bättre det är i dag om man jämför med förra gången. Svarade hon så här: -Ja, jag har tjuvtränat lite... Är det inte underbart!?

När det nu var sist gången fick jag en avslutnings present. Jag lovar att ni kommer att bli avundsjuka! Världens finaste Hello Kitty väska innehållande minimarsmallows. Titta och njut!

Huvudet under armen?

2009-12-14T11:17:00.002+01:00

Ibland är det ganska svårt att hålla reda på vad man egentligen skulle säga! Det händer att man svävar iväg på något annat och glömmer själva poängen... Det händer iallafall mig lite då och då. Och visst var det det som hände i mitt förra inlägg. Jag började sista stycket med att säga att det är häftigt det som händer då mässan slår igen men jag kom visst aldrig till själva resultatet.

Som sagt när mässan stänger drar alla igång och packar ihop alla saker. Hyllor plockas ner och hängarna blir tomma, dörrarna öppnas ut och gångarna blir fulla av arbetande myror. Vi på Sjöhagen hade nog en av de största montrarna men det är som med ett trollspö som hela montern är tömd på nästan 30 minuter och vi kan börja åka hemåt

Sen ska jag inte säga att allt är klart för ännu är natten lång för bla Micke och Martin som ska vara med och plocka ner alla väggar och se till att allt kommer på plats i containrarna Brodyr maskiner och allt annat måste snabbt tillbaka till Skänninge så att vi kan börja skicka alla brodyrordrar som vi har med oss hem. Vi vill ju inte komma i konflikt med tomten!

Men kan ni tänka er att från det att sista kunden går från montern in på arenan igen tar det bara 39 minuter till dess att det inte finns en enda sak kvar att sälja i hela annexet. För att inte tala om hur det ser ut då sista föreställningen är slut. -Det nästan ekar i annexet, otroligt tycker jag!

Globen Globen Globen

2009-12-09T12:54:00.004+01:00

Jag börjar med att skämmas lite, eller mycket, dåligt med uppdatering på sistone...

Men nu säger jag bara Globen!

Min Globen helg kändes ju först lite osäker med tanke på ryggen men fredag morgon kl 06:00 började den iallafall. När klockan var sex stod Jennie, Johanna, Linda och Christel på min lilla parkering och tutade, nu var det dax att åka. Christel var chaufför och jag kan lova att det gick undan, med tank och rök paus på vägen upp var vi framme strax efter kl 8 och vi hann med att få lite frukost innan vi begav oss till mässan.

Där fick jag träffa Kaisa och Martin som jag inte sett på ett och ett halv år, kärt återseende. Självklart var Alex där och hon hade med sig några klasskamrater som både var nya och kända ansikten för mig, där var Andrea, Sanna och Joel, eller förlåt jag menar Samuel, eller nej Sebastian. Inte lätt med namn alla gånger och jag hade visst bestämt mig för att Sebastian skulle heta Joel, som tur var lärde han sig snart och lyssnade ganska hyfsat även om jag sa Joel =) Sen hade vi självfallet nästan hela familjen Rydberg, Sussie, Carro och Malin, riktiga trotjänare som är med och höjer stämningen i montern. Men jag får erkänna att Herr Rydberg saknades! Lite senare kom Elin, brodyrchefen, kan inte minnas om det berodde på hunden eller hästen, men nu när hon var här tog Cicci och Micke och hade en liten breefing med oss alla. Nu var vi beredda att dra igång årets mässa!

Det är så himla roligt!!!

Jag tycker att vi är ett toppen gäng, mycket dålig humor, vassa kommentarer och hugg tillbaka, stämningen är på topp och vi säger inte många snälla ord till varandra men vi har j----ligt kul ihop. I år var det som sagt några nya ansikten i montern och man märker att de nya blir lite mosigare i huvudet än vad vi "gamla rävar" blir efter en dag i monterns stormbyar. Under fredag, lördag och söndag lämnade jag mässområdet tre ggr, alltså en gång om dagen och då för att äta lunch. På söndags morgonen innan mässan öppnade för allmänheten tog jag ett varv och köpte några julklappar, bland annat till min lilla syster Bitte.

Man kan alltså säga att jag kände till mitt lilla hörn i brodyr avdelningen rätt väl. Jag var mest på min plats hela tiden och skötte utlämningen av broderade schabrak, täcken och jackor. Jag tog emot en hel del ordrar också och ibland kändes det som om jag var världs mästare på att säga; - då blir det 100 kr för schabraket, 95 för brodyren, alltså 195 tillsammans och det är jättebra om du har med den gula lappen när du kommer och hämtar ut schabraket =) Som min mamma brukar säga, -alla idioter kan nått! Och det är väl det som jag kan, just att lämna ut broderade schabrak...

På söndags kvällen när alla schabrak var utlämnade och klockan slog halv nio stängde mässan. Det som händer då är rätt häftigt att se. Alla vi som jobbat i montern börjar genast att plock in alla saker i Asen, hyllorna, ta ner spjut och krokar och lägga allt i kartonger. Tejpa igen kartongerna och märka dem, träns, skydd, hundtäcken, glitterpannband, benlindor och kavajgarderober... Allt verkar finnas. Under tiden som vi plockade ihop fick Sebastian, alias Joel och Samuel, ännu ett nytt namn. Det han nu lyssnar allra bäst till är Knivmannen, hoppas nu bara inte att han ska "fixa och dona" för mycket när han kommer hem med sitt nya alias.

En kort summering från Globen är fy f--n vad kul det är! Kolleger och kunder, chefer och underordnade(ja, det kanske var jag) vi har så roligt ihop.

Jag tackar Globen för i år och längtar redan tillbaka till nästa gång.

Aj, aj, aj!!!

2009-12-02T15:49:00.004+01:00

Fredagen den 20 november började bra.

Jag red dressyr på Herman som kändes kanon, några byten och alla satt =) Han är bäst! Kanske bara i min värld men det duger ju för mig... Efter det red jag lite unghästar och Maya, 2,5 år, tog sina första steg i trav med ryttare på ryggen, lugnt och fint, inga som helst problem.

Under tiden som jag satt på Maya kom Anna Isaksson som äger Älvan hit. Älva har under några veckor stått hos mig för försäljning och idag var det dax att åka till kliniken för att göra en exportröntgen. De åkte till kliniken och jag kom dit strax efter, dit kom även Camilla som skulle köpa Älvan bara allt var i sin ordning. Även detta gick bra, och vi åkte alla tillbaka hem till oss för att skriva på lite papper och sånt som behöver fixas innan transporten går.

När allt i princip var klart lämnade jag dem i cafeterian för att rida på El Pono, mammas ny förvärv, en 4årig ridponny. På hans schema idag stod det enkel hoppning, han var lite små het men hoppade kanon, risk finns att han blir en sån där odräglig liten hopponny... I en anridning slutade fredagen att vara bra.

Ont och ändå mer ont! Något hände i ryggen och det gjorde förskräckligt ont, jag fick lov att hoppa av. Sandra fick hoppa upp på nästa häst som förövrigt skulle hoppa för första gången, tur att hon finns, det gick jätte bra.

Jag ringde till kiropraktorn och berättade vad som hänt, han frågade hur allvarligt det var och jag sa att det gjorde ont men att jag kunde ju gå. Det skulle jag aldrig ha gjort! Fredag kväll hela lördagen och söndagen var jag säng liggandes, 10 minuter var allt jag klarade av att vara uppe i taget, blää! Jag säger bara stakars de som är sjukskrivna på riktigt! Hela veckan gjorde jag inget, så tråkigt. Besök hos kiropraktorn måndag och torsdag och jag kände mig mycket bättre, jag ville ju så gärna kunna åka till Globen. Jag missade Globen förra året och var inte så sugen på att göra det i år igen.

Det blev en riktigt tråkig vecka. Ingen ridning och jag hade bara lektioner på onsdagen och torsdagen, allt för att kunna hänga med till Globen. På torsdags kvällen var jag trött i ryggen men det kändes ändå som att det skulle gå så jag packade väskan och höll tummarna när jag gick och la mig.

KM

2009-11-22T08:37:00.005+01:00

Den 14 november hade vi KM i hoppning med efterföljande KM-party. På KM fanns allt från Lille Skutt hoppet, 30 cm med stilbedömning till stora KM för ridhäst, 120 cm, här vann den som var snabbast och felfriast.

Dagens första start var jag. Klassen var 90 cm för ridhäst men lite tokigt var det allt när jag red på Polly, för hon är nämligen bara 147 cm hög och alltså en ponny. Polly ägs av Louise Krönfeldt och är här för att säljas. Polly och jag gjorde två rundor, en i 90 cm och en i 1 m, tyvärr hade vi ett ned slag i båda starterna men det kändes faktiskt jätte bra, jag hade ju faktiskt bara hoppat ett enda hinder på henne innan. Man kan bara säga att hon är en väldigt okomplicerad häst!

Sen var det dax för mig och Liten. Sen breeders har vi varit med på EN hoppträning och att säga att han var mjuk och smidig då vore nog att inte riktigt hålla sig till sanningen så det krävdes en heldel övertalning från såväl Sissi och från andra runt omkring. Som sagt så var det KM och på den här klubbtävlingen hade vi bestämt att 5 åriga hästar som var kvalade till avd. A skulle få gå omhoppning. Liten hoppade jätte fint och gick till omhoppning, gissa om han blev förvånad?! Nu skulle det plötsligt gå fort och man skulle kunna svänga också, han förvandlades till en långtradare och det blev inga jätte tighta svängar, men felfritt så det räckte till en 3e plats. Alltså prisutdelning och ärevarv, hans första =) annars har han bara fått hämta sina rosetter i sekretariatet Efter omhoppning och ärevarv var han ganska stark och dragig till 120 men hoppade ändå fin och felfritt.

När storhästarna var färdigt var det dax för Lille Skutt hoppet, 30 cm och stillbedömning, här var det ålders gräns på ryttaren och man fick inte ha deltagit i en massa andra tävlingar innan. Vi hade 13 deltagare varav en kille. Lite pirrigt var det allt men hästar och ryttare var förberedda till tänderna, ibland var det lite lurigt att komma ihåg vägen men alla var jätte duktiga. Som vinnare stod Tindra Holmertz, 5 år, GRATTIS!

Senare på kvällen var det medaljregna till alla KM-medaljörer och KM-party, mycket uppskattat. Vi fick ta tillfället i akt och ha en mini invigning av vår nya cafeteria. Men till sommaren lovar vi att det ska bli ett dunderkalas!

En annorlunda dag i hästens värld!

2009-11-08T18:41:00.006+01:00

Man brukar säga att varje dag lär man sig något nytt och idag var inget undantag, eller va det helt enkelt bara exakt samma saker som vanligt fast på ett annat sätt?

Min söndag började iallafall 07:20 med att jag satte mig i bilen och åkte mot Vadstena. Väl i Vadstena tog jag vägen lite söder ut och snart svängde jag höger mot Örberga min destination var Stubbegården och Arnberga stall.

Här håller, sedan 11 år, Åsa Kümerling till med sina Quarter hästar. Åsa och hennes man tävlar internationellt och deltog i somras bland annat på EM och senare in på hösten de tyska mästerskapen. Grenarna inom Western är många men jag var där för att titta Åsas Hunter häst.

Jag kom dit lite tidigt och han då se mig runt på gårdsplan. Fint ställe! Nedan kommer stall och ridhus.

Det var alltså så att Åsa ville ha lite hjälp med traven. Flashy är för att vara en Quater väldigt stor, även i mina ögon var han stor, trotts Herman! Han är tre år och ca 175 cm. I somras var han med på EM och med sin stora fina gång gick han direkt till final. Här gäller det att hästen rör sig med en vägvinnande rörelse, avspänd, samlad, väl framme till handen och i en lång och låg form. Åsa visade mig både kort och lite film på hur hur hästen ska gå i den här hunter grenen så att jag skulle vara med på hur hon ville ha det. Sen började vi jobba ner i ridhuset.

Till att börja med longerade Åsa Flashy och jag tyckte att han hade en väldigt bra takt bak och jobbade fin bakifrån men han kom inte riktigt igenom kroppen och fram till handen varför det inte heller blev någon längning. Det är viktigt att hästen länger steget utan att öka tempot och han får heller inte lyfta på knäna, lurigt. Efter ett tag satt Åsa upp och då syntes det tydligt att hennes häst gick på dubbla spår, vi jobbade med det och efter hand som det blev bättre sökte sig Flashy bättre till handen, kom fram med näsan och längde steget. Ja, det var väl inget nytt under solen för någon av oss...

Jag tycker att det är roligt att vara med när olika världar möts. Alla håller vi på med hästar, vi vill att hästen ska ha en bra takt, ska vara lösgjord ta stöd på bettet och vara rakriktad kunna samla sig och ha framåt bjudning allt detta i en bra form. Ändå tar det sig så olika ut. Jag vill att Herman ska göra dressyr krumelutter på ett exakt ställe. Fredrik, min pojkvän som rider islandshäst, vill ha den flottaste hästen med mycket aktion i ett högt tempo och en ganska hög form sittandes på sin bakdel. Åsa vill ha sin hunterhäst lång och låg, avspänd och när hon slutar driva ska hästen stanna.

Idag är första dagen...

2009-11-04T15:40:00.002+01:00

Och vilken första dag kan man fråga sig?
Första i veckan? Nej, det är ju onsdag.
Första i månaden? Neej, faktiskt den 4e.
Och inte heller är det den första dagen på året.

Utan idag är det den första dagen på terminen som elever ringer och ställer in sina lektioner för att det är snöoväder!! =/ Jag det är sant, Jessica som bor i Ödeshög ringde alldeles nyss och sa att de inte vågade ge sig ut, hemma hos dem snöade på tvären och blåste nordan vindar. Iiii!

Här gör sig vinden påmind och snöflingorna kommer allt tätare i luften. Det blir nog en kall kväll i ridhuset, Fjällräven får allt göra mig sällskap.

Nu när breeders är förbi och Herman kan glömma allt vad femårs åldern betyder har vi börjat med de övningar som en sexårig dressyrhäst ska bemästra. Det är så roligt! Det som är mest nytt för honom är givetvis bytena, men kan ni tänka er, han kan det redan. Ibland känns det som att han kunde alt när han födes det är bara det att ingen har frågat honom om han kan det, otroligt. Efter breeders red jag kurs för Elisabeth Lundholm och då fick jag prova att göra ett byte åt varje håll, ett lite vingligt och ett rent och fin i balans. Nu har mamma och jag övat vidare och det går så enkelt, betydligt oftare som det blir rena byten än något annat. Den 20-21 november ska jag åka till Elisabeth och det ska bli så kul att få fortsätta med bytena och förhoppningsvis kunna visa vad Herman lärt sig sen sist.

Nu är det ut i kylan som gäller. Man kan verkligen höra hur vinden biter i här på slätten. Brrr!

Vilken dag!

2009-10-28T13:27:00.004+01:00

Vissa dagar är helt enkelt underbara, idag är en sånn dag. Redan när klockan var frukost kunde man se att idag skulle bli den perfekta dagen, alldeles vindstilla och det är inte ofta här ute på Östgötaslätten. Solen var på väg upp och det låg lite frost på marken, det här laddade för ute ritt.

Halv 8 lämnade Herman och jag stallplanen. En fantastisk tur blev det och Herman var laddad, det var nästan som om han sken ikapp med solen, han till och med provade på ett litet bus. Förvisso blev det, som det brukar, bara ett dressyrbus men man märkte att han hade kul. På bilden ser ni Herman spana ut över slätten.

Bland mina hästar finns det olika sorters bus.

Dressyrbus: Sänk huvudet ner mot knäna, höj ryggen, guppa lite genom hela kroppen, avsluta sen med att skaka på huvudet och känn hur buset sprakar hela vägen ut i hovarna! Det är så Herman gör när han känner sig som ett riktigt busfrö. Skrämsel faktor för ryttaren är ett stort leende.

Hoppbus: Kommer ganska ofta efter ett hinder där man har fått ta i lite extra, framför allt på hemma plan. Man börjar lugnt och fint med att galoppera fram till ett hinder, av någon anledning tar man i lite mer än vad man behövde detta oavsett om det fanns någon orsak till att ta i eller inte. För att öka stämningen, och spänningen, är det bra om man lägger till ett Wiiiii!! Efter hindret, dra ner huvudet till marken (det är bra om ryttaren nästan tappar tygeln) sparka bakut så högt som benen tillåter och sen...spring allt du kan, gärna snabbare än Bolt i 100 m finalen. Just precis så kan Liten gärna gör hemma på en hoppträning och jag kan lova att här är skrämselfaktorn betydligt högre både för ryttare och åskådare!

Eftersom det är höstlov så har Anki lite ledigt, ska ju hinna umgås med sina barn, och kom hit med Sanna, 1 år e. Santana u. Lena Ph, för lite löshoppning. Jag passade på att löshoppa Ari, Celtic, Siri och Skye, de gjorde det alla väldigt bra. Till och med Celitic som brukar vara snabbast i stan höll sig lung och sin dressyr föräldrar till trots hoppade han med riktigt bra teknik.

11:30 kom Malin Filipsson hit med sin Bella för att rida lektion och förbereda sig inför starten i Mjölby på lördag med debut i LA. På sin förra tävling fick Malin dryga 70% och vann LB i Eda, formen var precis lika god idag så det bådar gott inför helgen. Malin red som aldrig förr idag och kan hon hålla det till helgen borde det ge resultat....

Nu får vi hoppas att dagen fortsätter lika bra för nu ska jag gå ut och klippa en liten ponny som jag tror kan bli lite besvärlig. Ni får hålla tummarna!!

Och sen dressyren

2009-10-25T11:02:00.003+01:00

Liten och jag var ju faktiskt i Flyinge bara för att ha skoj, det kan jag lova att vi hade även om resultatet inte var så lysande. Men med Herman var det lite mer allvar.

Innan jag gick in i ridhuset för att göra den första uppvisningen kan jag faktiskt meddela att det var lite fjärilar i magen nu med och det är inte ofta det är det till dressyr! När jag sen var inne på banan kände jag mig självsäker och Herman kändes mycket fin, det var så kul att rida. På framridingen ska jag väl inte säga att ryggningarna satt som en smäck men några steg bakåt blev det väl ändå. Allt annat satt, självklart kunde vi gjort bättre längningar och en heldel kunde ju haft lite bättre finish men överlag kändes det bra. När startsingnalen ljöd höll sig formen och känslan, travprogrammet flöt fin men den tidigare nämnda ryggningen kom allt närmare. Så var det dax, vid C halt och ryggning. 1, 2, 3 och in i halten, jämnt och stilla uppställd, jag lägger ner honom och lättar på handen, tar ett djup andetag, lägger tillbaka skänkel och ber honom att rygga. Vad tror ni händer? -Jo, Herman tar 6 raka steg i bra bjudning bakåt, eftergiven och kvar i en bra form =) Det är som Triss, ibland händer det. Vidare kändes galopparbetet bra och jag var väldigt nöjd men min lilla häst efter dagens uppvisning. Det hela resulterade i 70,8% och domarna sa till och med att han kunde rygga.

Herman fick sen vila sig från tävlingsbanan dagen där på men då han vi med att testa en ny sadel. Ellen var där och jag provred en ny Childeric, väldigt bra känsla men jag bestämde mig för att hon får ta med min sadel hem och göra om den lite istället för att köpa en ny, tror nog att plånboken uppskattar det!

På fredagen var det sen dax för Hermans andra runda och nu jäkarns skulle jag höja mitt galopp betyg. Men tji fick jag. Han blev lite lång i formen och det fick jag veta att det duger inte, jag blev halshuggen i jämnhöjd med fotknölarna, slutade på 67.8 %. Nu verkade det som om domarna hade fått nog av mig, det kanske var kul att jag kom dit men nu fick jag gärna åka hem för mig ville de iallafall inte se rida mer!

Jag säger bara nästa år...då ska jag på't igen och visa att min häst minsann kan hävda sig bland de där hästarna! Herman och jag ska inte ge upp utan nu är det bara att åka hem och träna på byten och skolor, sen får de andra akta sig.

Hur det gick...

2009-10-20T13:06:00.002+02:00

En bolgg ska ju skrivas samma dag som händelsen går av stapeln...men det kan ju ändå vara intressant att höra hur det gick nere på Flyinge.

Och som jag har sagt till flera så gick det lite blandat.
Den första rundan jag gjorde var tillsammans med Liten och då var det ju hoppning som gällde. Jag var uppe och fodrade vid kl 6 och bangång fick det bli redan halv sju och då var det minsan ingen trängsel på banan. Jag hade start nummer 190 så jag kunde i godan ro åka tillbaka till hotellet och äta frukost. När vi sen var åter på Flyinge hann jag med att titta på ganska många ekipage innan det var dax att börja göra iordning Liten. Med knoppar i manen och ny lackade hovar gav vi oss iväg till framhoppningen, i vanlig Nina framridningstid var jag där minst 40 minuter för tidigt och jag fick vänta ett tag med att sitta upp. Under väntan hann jag med att prata med Ankan och hon gav mig några tips om banan, känns väldigt bra att få några lugnande ord.

Lite pirrigt var det allt för både mig och Liten och resultatet blev 2 nedslag, banan var inte helt enkel och bara att komma in på arenan med mycket publik på stora läktare gör sitt till. När det blev dax för Litens andra runda var bana mer teknisk, hindren kom väldigt tätt på varandra och det var lite högre 1.25. Det kändes riktigt bra och vi hade fint flyt, tyvärr 3 ner men jag var riktigt nöjd ändå. Utav de 209 starterna som var bland de 5 åriga hopphästarna var 21 st felfria, inte så lätt kan man säga.

Hemma igen

2009-10-18T15:55:00.003+02:00

Nu har jag kommit hem från den lila trippen till Flyinge. Tanken var ju den att jag skulle blogga där nere men datorn ville inte riktigt samarbeta med mig så det gick i stöpet.

Det var iallafall i tisdags som vi gav oss iväg, två ekipage med bilar och transporter. En häst i varje släp, en massa packning i det ena och mat till vildhästarna i det andra. När vi åkte hemifrån hade vi allt på plats utom en boxgardin som inte var färdig broderad men Jennie var en stjärna och gjorde sitt yttersta för att den skulle komma med. Det betydde att vi fick ta vägen över Skänninge till motorvägen och väl i Skänningen stod Jennie i vägkanten med tidigare nämnda boxgardin i högsta hugg, det var inte en så kallad hemleverans utan en drive by =)

Färden fortsatte och tillskillnad mot när vi åkte till Falsterbo i somras stod Herman stilla i transporten, skönt! Däremot hadeLiten lite att säga till om, han skrapade och skuttade endel och vi fick lov att titta till honom, han hade slagit sig i ansiktet och det såg ut som om han hade gått en mindre boxningsmatch. Vi var ju påväg söder ut och då tror man på sol och värme, eller hur? Men så här såg det ut i Jönköping.

Väl framme var det bara att organisera i stallet och se till att hästarna trivdes och att de fick i sig lite kvällsmat. Anki och jag tog sedan ut dem på en promenad och visade dem ridhuset, uppsträckta i sina marina yllekostymer inspekterade de Crafoordhallen och varken Lite eller Herman verkade direkt upphetsade.

När vi var tillbaks i stallet drog vi på dem pyjamasen och gav dem en nattmacka, eller ska vi kalla det för pellets... Jag, mamma och Anki åkte till hotellet, tog en hamburgare och kröp i säng. Nu gällde det att ladda inför morgondagens dressyr start med Herman.

Jag återkommer med mer om de roliga dagarna på Flyinge.

Ännu en tävlingsdag

2009-10-11T19:38:00.004+02:00

Ja, idag var det dax för den andra dagen med hopptävling hemma hos oss. Regional hoppning med fyra klasser vara av huvudklassen var en 1.35 hoppning. Vinnare i dagens sista klass var Mantorpsryttarnas OS-ryttare Katrin Norling, alltid kul när ett hemma ekipage vinner. Hästen som Katrin red var den egna uppfödningen Klas af Tollstad, de har tidigare kommit tre på Breeders för 5 åriga hästar och även vunnit nationell 1.40.

Eftersom det var full aktivitet överallt här hemma så fick mina hästar ta sig en vilodag idag, det betydde att jag hade tid till en massa annat. Det blev ett par timmar i ridhuset där man både kunde prata strunt med många olika och givetvis även titta på en hel del hoppning. Sen kände jag att plikten började kalla, det är ju faktiskt på tisdag som vi åker ner till Flyinge så jag borde väl börja titta på vad jag ska ha med mig. Jag mutade Sandra och sa att om jag hjälper henne med att ta in hästarna från hagen så kanske hon kunde hjälpa mig med att städa ur mitt skåp och ordna lite med vad som ska med till Breeders.

Jo, visst kunde hon det. Toppen tyckte jag! Vi började med att riva ut allt jag hade i mitt tävlingsskåp(inte tömt det sen Falsterbo =S). När vi sen gick till sadelkammaren för att ta fram några fleecetäcken som skulle med slutade det hela med storstädning. Resultatet blev en skinande ren sadelkammare, jag måste ändå säga att det såg lite hopplöst ut ett tag.

Första tävlingen!

2009-10-10T17:10:00.003+02:00

Idag var det några premiärer hemma på gården.

För första gången ordnades det hopptävling i vårt nya ridhus. Hela går dagen gick åt till att förbereda inför dagens tävlingar och det var många som hjälpte till. Fram emot kvällen, efter det att Idol hade börjat, var allt på sin plats. Banan var uppbyggd, framhoppning iordning både inne och ute, avspärrningarna uppsatta och parkerings skyltarna framme.

Det var också premiär för cafeterian att tas i bruk. Allt är inte riktigt färdigt, tex finns ingen ström dragen dit upp men det finns ju alltid provisoriska lösningar, men i torsdags blev golvet lagt och jag tycker att det blev jätte fint. Det är knappt att jag vågar tror att det är hemma hos oss!

Och så en tredje premiär och nu är det Rolles tur. Rolle, eller Jump for Joy som han egentligen heter, har i dag gjort sin tävlings debut. Rolle är 4 år e. Four Feeling u. Hoppsan (hoppmeriterat sto e. Freeimor) han ägs av Roland Nordqvist i Vadstena och står här hos mig för försäljning. Jag har bara hoppat på Rolle två gånger innan och innan dess hoppades han lite grann innan sommarbetet.

Men nu till dagens tävlings premiär: det hela gick som sagt av stapeln hemma hos oss och Rolle såg lite fundersam ut när jag gjorde honom fin med lackade hovar och knoppar i manen, stabil som han är tog han ändå det hela med ett upphöjt lugn. Väl inne på banan hittade han på lite olika sätt på hur man kan ta sig över ett hinder, ibland i trav och ibland i galopp. När vi skar mållinjen hör jag Marita Hjelms ljuva stämma: Felfri runda för Nina och Jump for Joy! Inte illa för att vara premiär, eller vad säger ni? Rolle fick en fin rosett och hans ägare Roland var strålande glad. Ett väldigt bra sätt att börja sin dag på.

Välkomna!

2009-10-08T12:11:00.005+02:00

Så där!

Nu är allt i ordning och jag startar min blogg på Sjöhagens hemsida. Jag är kanske ingen dataexpert så jag behövde lite handledning för att komma igång, men efter några samtal med Mikael sitter jag nu här.

Hemma på gården är det bråda dagar med mycket hästar och lektioner men framförallt förberedelser i för Breeders på Flyinge. Till Flyinge ska jag åka tillsammans med mina två 5 åriga hästar Liten och Herman, Liten ska hoppa och Herman springa fint på tygeln.

Nina Lilja bloggar

2009-10-01T13:19:00.002+02:00

Nina Lilja ska blogga från hästtävlingar. Nu ska vi försöka ordna så att det läggs upp på vår hemsida http://www.sjohagen.com/.